Foto: Marcel Hilger
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, ibland det känns som att tiden bara rusar iväg. Efter att säsongen dragit igång och helgerna är fullspäckade med tävlingar så går veckorna verkligen rasande snabbt. Det blir många resor, den ena längre än den andra, men tur vi har roligt på vägen! I helgen som gått var jag uppe i norra Finland, i Vuokatti för att vara exakt, och tävlade Skandinavisk Cup. Det är en tävlingsserie som ligger precis under världscup-nivå och de nationer som framför allt deltar i dessa tävlingar är Sverige, Norge, Finland och Estland. Jag var uttagen i den svenska nationstruppen och fick under alla tre tävlingarna representera de svenska färgerna.
På fredagen var det min favoritdistans, 10km klassiskt, som stod på schemat. Det var helt klar den tävling jag såg mest fram emot på förhand och resultatmässigt sett så blev det även den mest lyckade tävlingen för mig. Jag hade en god känsla genom hela loppet, kroppen kändes relativt pigg och jag kunde åka tekniskt bra trots det halv-luriga föret. Min insatts räckte till seger med 16 sekunders marginal ner till tvåan, Barbro Kvåle från Norge. Alltid roligt att få vinna över Norge, det ska jag inte hålla undan!
De resterade två tävlingarna blev mer eller mindre misslyckade. Det var fristil både på lördag och söndag, och ingen av dagarna lyckades jag få till de tekniska bitarna särskilt bra. När föret blir löst har jag svårt att hitta flytet i min åkning, helst skulle jag velat haft riktigt kallföre och knallhårda spår. Lite frustrerande att inte få ut sin fulla fysiska kapacitet när på grund av att tekniken brister, men skam den som ger sig, bara att fortsätta nöta teknikträning i fortsättningen också.
Till helgen väntar min första världscuptävling för säsongen (tredje i karriären), vilket jag ser fram emot riktigt, riktigt mycket. 10km klassiskt i Italienska Toblach är det som står för dörren och det ska verkligen bli super-spännande att få möta världseliten igen. Något resultatmål har jag inte satt upp, utan får jag till ett lopp där jag hittar ett bra flyt i åkningen och kan ta ut mig till max så tänker jag känna mig nöjd. Detta blir även sista tävligen innan jul, ja snart är ytterligare ett år till ända! Vad var det jag sa? Tiden rusar verkligen förbi!
På fredagen var det min favoritdistans, 10km klassiskt, som stod på schemat. Det var helt klar den tävling jag såg mest fram emot på förhand och resultatmässigt sett så blev det även den mest lyckade tävlingen för mig. Jag hade en god känsla genom hela loppet, kroppen kändes relativt pigg och jag kunde åka tekniskt bra trots det halv-luriga föret. Min insatts räckte till seger med 16 sekunders marginal ner till tvåan, Barbro Kvåle från Norge. Alltid roligt att få vinna över Norge, det ska jag inte hålla undan!
De resterade två tävlingarna blev mer eller mindre misslyckade. Det var fristil både på lördag och söndag, och ingen av dagarna lyckades jag få till de tekniska bitarna särskilt bra. När föret blir löst har jag svårt att hitta flytet i min åkning, helst skulle jag velat haft riktigt kallföre och knallhårda spår. Lite frustrerande att inte få ut sin fulla fysiska kapacitet när på grund av att tekniken brister, men skam den som ger sig, bara att fortsätta nöta teknikträning i fortsättningen också.
Till helgen väntar min första världscuptävling för säsongen (tredje i karriären), vilket jag ser fram emot riktigt, riktigt mycket. 10km klassiskt i Italienska Toblach är det som står för dörren och det ska verkligen bli super-spännande att få möta världseliten igen. Något resultatmål har jag inte satt upp, utan får jag till ett lopp där jag hittar ett bra flyt i åkningen och kan ta ut mig till max så tänker jag känna mig nöjd. Detta blir även sista tävligen innan jul, ja snart är ytterligare ett år till ända! Vad var det jag sa? Tiden rusar verkligen förbi!